Befolkningstillväxt har blivit någon form av ett ideal som kommuner anstränger sig för att öka genom att försöka attrahera nya invånare till sina orter och städer. En förutsättning för detta kan vara att till exempel kunna erbjuda attraktiva boendemiljöer med nybyggda och fräscha bostäder. Frågan är dock vilka är förutsättningarna för att en stad ska vara attraktiv? Det finns en mer eller mindre omfattande Etnisk segregation i olika delar av samhället i de flesta länder som har en etniskt blandad befolkning. Sverige är inget undantag för detta fenomen.

Syftet med denna studie är att undersöka ifall invandrare och svenskfödda med utländsk bakgrund någon gång har utsatts för etnisk diskriminering under deras liv i Sverige och hur denna etniska diskriminering i så fall sett ut. Följande frågeställningar har använts för att besvara syftet: har respondenterna någonsin utsatts för etnisk diskriminering i Sverige, om ja hur har diskrimineringen kommit till uttryck samt upplever de respondenter som utsatts för etnisk diskriminering att den på något sätt påverkat deras hälsa? I studien användes en kvalitativ metod med individuella intervjuer som datainsamlingsmetod. Respondentgruppen bestod av två invandrare bosatta i Sverige och tre svenskfödda med annan etnisk bakgrund. Tolkningen av det insamlade intervjumaterialet utfördes med hjälp av de hermeneutiska principerna.

Befolkningstillväxt har blivit någon form av ett ideal som kommuner anstränger sig för att öka genom att försöka attrahera nya invånare till sina orter och städer. En förutsättning för detta kan vara att till exempel kunna erbjuda attraktiva boendemiljöer med nybyggda och fräscha bostäder. Frågan är dock vilka är förutsättningarna för att en stad ska vara attraktiv? Det finns en mer eller mindre omfattande Etnisk segregation i olika delar av samhället i de flesta länder som har en etniskt blandad befolkning. Sverige är inget undantag för detta fenomen.

In what way has the ethnic housing segregation changed from the 1970´s until today and has the politics concerning these matters dealt with the ethnic segregation as a phenomenon that occur due to free choices of ethnic groups or as a stigmatization and marginalization of ethnic groups? To be able to find out what actual changes there are to be seen in the political measures regarding the ethnic housing segregation from the 70´s until today, I have made a discoursive investigation of some of the states official investigations from each of the decades. I chose to focus on a qualitative analysis and my theoretical framework consists of theories considering grouprights as well as structural and cultural explanations.I realize that the changes have been proportionately high retorically, but the actual changes have not been that obvious. I find a retorical development that has changed from the idea of the great impact of the immigrant in the ethnic segregation process, at the same time as huge differences between groups emerge, to establish a gap between us an them and a stigmatization of ethnic groups. The development somehow seems to have reconnected to the first stage.

A refugee reception has been placed in Kungshall, one of Nybros residential areas. The area has a bad reputation and there are arguably prejudices about the area from the local population. I therefore want to investigate if an ethnic residential segregation exists in Kungshall, from a postcolonial perspective. The following research questions have been formulated: How do residents who doesn?t live in the refugee reception, look at ethnic residential segregation in Nybro? How has Kungshall changed since the refugee reception? Does a cultural racism exist in Kungshall? The study is a qualitative study using semi structured interviews of four people living in the residential area, a person who has moved out of the area and a person working on the housing corporation ?Nybro bostads AB?, who is one of the housing corporation responsible for the residential area Kungshall.

The purpose of this paper is to investigate segregation from an accommodation perspective. The essay questions how the residents of Ronna feel about their neighborhood and what they think of other people's views of their area. Our purpose is to conduct a qualitative study of whether or not individuals experience residential segregation in Ronna. The essay is based on qualitative interviews, which were conducted with five people who have lived in Ronna for at least five years and who define themselves as Assyrians/Syrians.To analyze our empirical data, we have used two theoretical perspectives. One by Westin and Elias & Scotson, which is the theory about social groups - established and outsiders.

The purpose with this essay is to understand how the tenants association, management ? and administrator in the public housing sector in an average city. What are the affects going to be when they take away the ?stopplag? and will the segregation change? And also to understand how the public housing sector works with handle segregation and to prevent it..

Den här uppsatsen undersöker om etnisk komposition i gymnasieskolan påverkar skolprestationer. Frågeställningarna i uppsatsen är: Samvarierar kontextuella skillnader i skolprestationer med avseende på elevens etniska bakgrund, eller är skolprestationer knutna till selektion hos elever? Varierar kontextuell effekt för olika undergrupper såsom flickor och pojkar? Teorin utgår från socialt kapital och kontextuella effekter såsom epidemilogisk modell, kollektiv socialisation och institutionell modell. Datamaterialet är registerdata från Skolverket och metoden som används för analysen är multilevel analys. Resultaten visar att det finns en negativ kontextuell effekt att gå en skola med hög etnisk komposition.

Holmberg, P. 2015. Etnisk boendesegregation i Sveriges tätorter. Kulturgeografiska institutionen, Arbetsrapportserie, Uppsala universitet.  Den etniska boendesegregationen är ett flitigt diskuterat fenomen både i forskning och i allmänna debatten. Framförallt har fokus varit på Sveriges tre storstäder Stockholm, Göteborg och Malmö medan segregationen i övriga orter fortfarande till stor del är outforskad.

This is a study about residential segregation in Malmö. The aim is to highlight the segregation that is taking place in the city as a whole. I therefore focus on two residential areas in Malmö which are not often mentioned when speaking about segregation; Västra Innerstaden and Limhamn-Bunkeflo. I present different theories on housing segregation and discuss them in relation to these specific residential areas. I investigate how the socio-economic and ethnic characteristics of the inhabitants in these residential areas are connected to Malmö being a segregated city.

SammanfattningDetta är en teoriutvecklande uppsats som handlar om etnisk mångfald i organisationer. Här ligger fokus på politiker och chefstjänstemän i kulturnämnd/förvaltning i två medelstora kommuner i södra Sverige. Uppsatsen inleds med en debatt om etnisk mångfald. Syftet är att genom kvalitativa intervjuer med politiker och chefstjänstemän dels bidra till att öka förståelsen av begreppet etnisk mångfald samt att dels bidra till teoriutvecklingen rörande etnisk mångfald i organisationer. Teoriutvecklingen vilar på den induktiva metoden och närmare bestämt den Grundade teorin.

The survey is a qualitative study that aims to investigate the ethnic housing segregation in the residential area around Malmvägen that is located in Sollentuna. Malmvägen is a millionprogramarea that?s made up of unattractive tall buildings with grey facades. The majority of the residents have foreign backgrounds and the unemployment rate is high among the youths in the area. The apartment rents on Malmvägen are low and many of the residents belong to the subclass of society.

I Bosnien och Hercegovina har det i 15 år pågått en segregering mellan tre nationer, bosnier, kroater och serber. I detta arbete har jag valt att närmare studera segregation mellan bosniska och kroatiska ungdomar i Stolac. Syftet med denna undersökning var att ta reda på varför denna etniska segregation fortfarande är så djup och hur ungdomarna ser på denna segregation, men även att ta reda på hur man kan motarbeta denna uppdelning. Genom att göra sex personliga intervjuer, fyra med ungdomar och två med lärare på skolorna i Stolac, enkätundersökningen och deltagande observation fick jag större inblick i segregationen i Stolac. Men även anledningar till segregations bevaring, vad ungdomarna tycker om den här uppdelningen och vad de tycker hur man borde motarbeta detta.

The purpose of this study is to describe and analyze young people´s views on youth crime and segregation in ?multicultural? suburb Hammarkullen in Gothenburg, Sweden.We especially want to point out their views on the relationship between segregation and youth crime as the underlying risk factor for criminality.Through group- and individual interviews with young people, we have tried to address the following issues:? What do young people in the suburb think of segregation?? What are the views of young people in Hammarkullen about youth crimes?? How do young people in the suburbs view the relationship between segregation and youth crime?To achieve our objective and to answer our questions, we have chosen to have a qualitative approach.Since the purpose of the essay is to get an idea of how the suburban youth are looking at segregation, crime and the relationship between them, we believe that the qualitative approach is the right tool to use for this study.The empirical material consists of three interviews, one group-and two individual interviews, with 11 young people at the age of 16-18, conducted over a period of four weeks.In the results we will present how young people look at suburban segregation, crime and the connection between them..

This thesis examines the Swedish labour market with a focus on the immigrant part off the population. There are big differences between the immigrant and particular non-European immigrant part off the population and native Swedes. In the first part off this thesis I will show that immigrants in Sweden have a higher rate of unemployment, lower rate off employment, lower wage incomes, higher risk off unemployment and are overrepresented in low skilled, low status jobs. Even when controlling for different factors such as education level, knowledge in the Swedish language, age etc. a big gap remains.